Do Music Records (Border)
Maria Kvist voc, p, Linus Kåse s, Robert Erlandsson b, Isak Andersson dr, Ann-Sofi Söderqvist flh, Filip Jers h. Insp. Kultivator Studios, Stockholm, 2018.
Man ska väl inte ha alltför specifika åsikter om artisters låtval och repertoar, men nog skulle jag gärna höra mer av den egenkomponerade visjazzen (Hälsning) och mindre av redan sönderspelade jazzstandards (Cry Me A River). Jag påstår inte att Maria Kvist gör en dålig version av den sistnämnda klassikern men då hon uppenbarligen har kapacitet att göra något mer eget än att bara upprepa det tusentals redan gjort känns det överflödigt. Hennes egen I Never Thought, som kommer direkt efter, är ju så himla mycket intressantare med sin snyggt modulerade melodi och coola groove.
Sångerskan och pianisten Maria Kvist har på tidigare utgivna album visat att hon kan och vill röra sig över ett rätt stort jazzfält. På 2013 års Superficial hade hon med en mellotron (ett extremt ovanligt instrument i jazzsammanhang) och avvek nästan helt från jazzen i Disco Girl.
Shadows And Rain spänner också över ett rätt stort fält med flera välkomponerade låtar. Till de redan nämnda kan man addera titelspåret och den instrumentala Vila vid ett vatten, med Ann-Sofie Söderqvists flygelhorn som melodibärande instrument. Det låter nordiskt och melankoliskt och utgör en fin avslutning på ett genomarbetat album med förtjänstfullt komp och snygga inpass av saxofonisten Linus Kåse.
Dan Backman
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här
