Marius Neset Summer Dance

Marius Neset

Summer Dance

ACT (Naxos)

Marius Neset ts, Ivo Neame p, Petter Eldh b, Anton Eger dr. Norsk Kringkastings Orkestre under ledning av Geoffrey Paterson. Insp. live på Store Studio, NRK, Oslo, 2022.

Marius Neset med kvartett är känd för sitt samarbete med stora orkestrar för att förena element av jazz med annan nutida musik. Det har rört sig om London Sinfonietta, Trondheim Jazz Orchestra, danska radions storband och som här den norska radioorkestern. Detta projekt tog sin början sommaren 2018, då Neset drog sig tillbaka i ensamhet till en grekisk ö, Santorini, för att komponera och bearbeta egna tidigare kompositioner inför projektet. Premiären ägde rum på jazzfestivalen i Stavanger, då tillsammans med Stavangers Symfoniorkester, men här är alltså den norska radioorkestern partnern.

Det är intressant att läsa Nesets egna kommentarer om bakgrunder och intentioner. Det hela inleds med A Day In The Sparrow’s Life, som bygger på Nesets soloimprovisation till en sparv utanför fönstret i Santorini. I detta bearbetade skick övergår stycket succesivt allt mera till full symfoniorkester. För mig låter det åtminstone inledningsvis mest som en riktig norsk gammeldans, där Nesets fraserar på sin tenorsax som vore det en hardangerfela. It looks like Glass, Part I & II var ursprungligen skrivna för Sjöförsvarets Musikkorps i Bergen. Delarna består av ett flertal olika rytmer och taktarter. Här ligger tyngdpunkten på den grandiost uttrycksfulla stora orkestern.

Windless är ett vackert och stilla stycke, mest för det lite mindre formatet. Ursprungligen var det också skrivet för flöjt, stråkkvartett och piano och det innehåller en del sköna harmoniväxlingar. Spring Dance / Police är två olika melodier som sammanslagits, underlättat av att de baseras på identiska rytmer och harmonier. Rapsodiska inslag inspirerade av folkmusik och etniskt olika slags musikformer förekommer och det är åter orkestern som dominerar med sin stora rekvisita och mäktiga ljudvolym.

Höjdpunkterna blev för mig de två sista styckena med de stämningsmässigt mest uttrycksfulla inslagen. Math Of Mars säger sig Neset ha spelat sparsamt i väntan på tillgången till den färgpalett en symfoniorkester besitter. Att döma av resultatet har hans magkänsla bekräftats. De mäktiga och unisona stämmorna är en stor tillgång och resulterar i att musiken lever kvar i huvudet en stund efteråt. Stycket föregås av Prelude, komponerat för soloharpa och förtjänstfullt framförd av orkesterns Sidsel Walstad. Avslutande albumtiteln Summer Dance är en sanslös rytmfest i hastigt tempo med orkesterns hela arsenal av stråkar och perkussion. Neset hakar på med ekvilibristisk tenorsax.

Sammanfattningsvis en fascinerande musik som man allt mera tar till sig.

P-O Larsson