Skivorna som Nils Landgren spelar in och producerar verkar snabbt fångas upp av lyssnare i såväl Sverige som resten av Europa. Detta med tanke på den rikliga produktionen av samarbeten med musikanter från olika håll och kanter som fabriceras. En i sanning produktiv svensk musikant. Landgrens nya album är däremot en soloplatta med trombonen som enda ljudkälla. Inspelad i Ingelstads kyrka vilket medför förlängning av ljudet. Tonerna vandrar runt kyrkans inre men det är inte regelrätt eko som avhöres. Vilket innebär att en märkbar efterklang noteras. Det måste vara svårt att få de enskilda tonerna att vara hyfsat klara och inte alltför grumliga. Musiken är återhållen tempomässigt sett och genomtänkt vilket tyder på en ordentlig planering innan trombonen tog över kyrkorummet. Dynamiken är inte direkt omfattande vilket sannolikt beror på inspelningslokalen. Ljudstyrkan är i stort densamma hela skivan rakt igenom. Undras om inspelningarna utförts på samma plats eller om Landgren…
