Meny
Moserobie (www.moserobie.com)
Per Texas Johansson fl, ob, cl, bcl, cbcl, ts; Mattias Ståhl mar, vib; Josefin Runsteen vi; Margareta Bengtsson harp; Konrad Agnas dr, timp; Rebecka Törnqvist vo. Kör: Margareta Bengtsson, Sara Isaksson, Peter Lindberg, Rebecka Törnqvist. Insp. studio Atlantis, Stockholm februari 2019.
Föreliggande skiva kan avlyssnas som en uppföljare till Texas Johanssons kritikerhyllade De långa rulltrapporna i Flemingsberg från 2015, som också blev en övertygande come back för honom till musikscenen, efter några års paus. Från den skivan finns Mattias Ståhl och Konrad Agnas även på denna nya. Tillkommer gör violinisten Josefin Runsteen och harpisten Margareta Bengtsson samt Rebecka Törnqvist på sång i ett nummer, som gästmusiker. Utöver dessa också ovan nämnda kör i den inledande låten Lethe.
Texas Johansson har komponerat alla låtar och hans bredd både som musiker och kompositör, med influenser från många olika håll, kommer verkligen till uttryck i musiken. Om förra skivan hade ett mer direkt och jazzigt tilltal, så är det konstmusikaliska kanske mer framträdande på den här, där han – förutom val av instrument som oboe, violin och harpa – som kompositör i flera låtar arbetar med spänningsskapande dissonanser och fängslande klanger, inspirerat av modernistisk konstmusik. Men allt ryms dock inom begreppet jazz och det centralt improvisatoriska, som utmärker musikformen, finns alltid där och svänger gör det dessutom! Olika emotionella tillstånd kommer till uttryck i den mycket mångfasetterade musiken.
Om Texas Johansson är en av landets främsta träblåsare inom improvisationsmusiken, vilket är min uppfattning, så har den mästerliga Ståhl en motsvarande position, med sitt sofistikerade och nyansrika spel. Agnas är en ypperlig och mycket lyhörd trumslagare.
Bengtssons harpspel bidrar starkt till nämnda klanger och fint är också Runsteens fiolspel, som i favoriten Flimmer. I det avslutande numret Barballad sjunger Törnqvist en sång till egen text. Det konstfulla omslaget med tillhörande innerfodral har gjorts av Tora Kirchmeier.
En helgjuten skiva, som möjligtvis kräver lite mer av lyssnaren, men som i gengäld för den som tar sig tid att lyssna, ger mångfald tillbaka!
Roger Bergner
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här