Recenserad i OJ 6-13
POSITIVE CATASTROPHE
Dibrujo, Dibrujo, Dibrujo…
Café Negro sin azucar – Garrison ascending – Lessons learned from seafaring tales: – It’s eternally – Perhaps the artist was a little mad – Wolves and blizzards – Dibrujo, Dibrujo, Dibrujo… : – Dibrujo one – Deebroojo two – Debruhoe three – Dibroojoh four
Cuneiform records Rune 336/cuneiformrecords.com / 55 min.
Taylor Ho Bynum co flh, Reut Regev tb, Mark Taylor horn, Matt Bauder ts, Michael Attias bars, Pete Fitzpatrick g vo, Kamala Sankaram dragsp vo, Alvaro Benavides elb, Tomas Fujiwara dr, Abraham Gomez-Delgado perc vo. Insp i New York 22 nov 2011.
Betyg 3: •••
Dibrujo är en kombination av de två spanska orden dibujo som betyder teckning och brujo som betyder trollkarl. Vad det blir är öppet för tolkning antar jag. En bild som förtrollar, kanske?
Gruppen Positive Catastrophe är annars i första hand slagverkaren Gomez-Delgados musikaliska uttrycksmedel, men även Taylor Ho Bynum har ett finger med i musikmixen som kompositör av cirka hälften av spåren på detta roliga album. Hans musik är inspirerad av texter av författare som Herman Melville och Joseph Conrad. Av den senare ”Man is amazing, but he is not a masterpiece…..Perhaps the artist was a little mad. Eh?” (ur Lord Jim). Intressant tanke och en magisk bild, som sjungs som en refräng av Gomez-Delgado.
Musiken har ofta en grund i sydamerikansk rytmik med en ”jazzig” överbyggnad, uppblandat med Kamala Sankarams dragspel. Wolves and blizzards har en fin bluesig grundton och en tankeväckande text av den amerikanske författaren David Mitchell om artisters sökande efter odödlighet. Fint spel av flera solister och Sankaram har en intressant röst.
Kul musik som vilar stadigt på den svängiga kompkvartetten och spännande texter.
Jan Strand
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här