ROBERTO MAGRIS Space Trek– Aliens in a bebop planet

Recenserad i OJ 6-12

ROBERTO MAGRIS
Space Trek– Aliens in a bebop planet

Cd 1: Blues clues on the lunar sand – Across the borders/Beyond the faith – A night in Cydonia – Nostalgia – On cloud nine – Sat – Robbin´s space bolero – Aliens in a bebop planet – Chachanada
Cd 2: New cos city – Signals and prayers – The gypsy – Nobody knows – Cosmic Storyville – Giant steps – Rhythms from the floating space – On cloud nine (Duet) – Saturn Sun Ra – Audio notebook
JMoodrecords.com JM-004/2cd set/ tid 53:06 min (cd 1), 64:32 min (cd 2)
Roberto Magris p, Matt Otto ts, Dominique Sanders b, Brian Steever dr, Pablo Sanhueza perc, Eddie Charles voc.
Insp i Lenexa, Kansas 2 nov 2011.
Betyg 4: ••••

Italienske pianisten Roberto Magris inleder sitt senaste projekt, ett nästan två timmar långt rymdepos, med ett ganska så ödesmättat solospår. Verbalt beskriver han sig själv som en alien som möter bebop i många av dess former.

Detta kunde väl gälla även som musikalisk beskrivning men jag har nog lite svårt för att förstå kopplingen här till rymden så jag struntar helt enkelt i att detta album skulle skildra någon sorts rymdfärd. Däremot vill jag gärna poängtera att Magris fortsätter att imponera som pianist och kompositör. Hans medartister ”in space” är samtliga för mig okända men väl så kompetenta.

Tenorsaxen Otto spelar på Across the border i Warne Marsh-anda, återhållsamt och uttrycktsfullt. På spår tre, A night in Cydonia får vi en förklädd och friformad version av Gillespies Tunisia.

Fats Navarros Nostalgia följer och därefter titelspåret, Aliens, ett hett vokalnummer av Eddie Charles med fin barytonröst.

På andra cd:n finns ytterligare fina spår t ex Kenny Clarkes Nobody knows och svängiga Cosmic Storyville. Magris, ensam i Giant steps som ballad, är min favorit på hela detta 2 cdset. Så är det också som pianist jag uppskattar Roberto Magris allra mest.

Aliens in a bebop planet är två plattor som är ordentligt välfyllda med genomtänkt musik.

Stig Linderoth