Stefan Wistrand & Peter Olsen Duo (1977)

Text: Roger Bergner

Stefan Wistrand & Peter Olsen Duo (1977)

Einnicken Records

Stefan Wistrand ss, as, Peter Olsen dr. Insp. Live på Huset, Örebro, 4 februari 1977

Det här en återutgivning av en inspelning med duon Stefan Wistrand och Peter Olsen från 1977, som först kom på en kassett (ViaKassett) 1978. Duo saxofon och trummor är ett särpräglat format, med stora uttrycksmöjligheter, som ett antal musiker inom jazz- och improvisationsmusik har prövat genom åren. Mest känt är väl duo-inspelningarna med John Coltrane och Rashied Ali från 1967.

Det som började som en kvintett med saxofonisten Jan Nirving, pianisten Frederik Adlers och basisten Bronisław Suchanek blev till slut en duo, då Eskilstuna-saxofonisten Stefan Wistrand och Örbro-trummisen Peter Olsen bestämde sig för att spela tillsammans.

Wistrand, som hade tröttnat på den själlösa fusion-musiken, som han uttrycker det, ville gå vidare inspirerad av frijazz och den europeiska improvisationsmusiken. Olsen med erfarenhet av pianisten Per Henrik Wallins trio, där saxofonisten Lars-Göran Ulander ingick, som gjort den numera klassiska frijazzskivan, New Figaro (Dragon Records) 1975, var den perfekta medmusikern för detta kreativa utforskande.

Duons målsättning var, som Wistrand formulerar det: ”att kunna arbeta intuitivt i improvisationens rena kärna: dvs. att nå det vi kallade `det tredje steget´, där du bara ´spelades´Lösa strukturer och melodifragment fungerade som utgångspunkter för dessa resor, vilka givetvis helt kunde skilja sig från gång till gång.”

Jag tycker att de lyckades väl i den nästan 30 minuter långa sviten Svit – Det fria, det gamla, – Kampanjgaloppen – Till – Uppbrott som egentligen skulle ha varit längre men där inspelningsbandet tog slut. En varierad musik som just utgår från fragment av melodier som bearbetas i Wistrands och Olsens intima och inlyssnande spel, men där man också släpper loss helt fritt. Den kommer från andra setet av konserten. Än mer energi är det i Stack – a – too, i en stil för tankarna till Anthony Braxton som möter Charlie Parker med några citat, liksom i den avslutande Is – is. Båda från det första setet.

Ett tidsdokument från en tid då det inte spelades så mycket sådan musik i landet överhuvudtaget, särskilt inte i Örebro, men också en musik som tack vare sin kraft och spelglädje känns lika aktuell idag!

Roger Bergner

 

 

 

 

 

 

Annonser

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Relaterat

Annonser
array(12) { [0]=> int(54787) [1]=> int(54566) [2]=> int(54715) [3]=> int(50803) [4]=> int(54790) [5]=> int(54541) [6]=> int(54735) [7]=> int(54639) [8]=> int(51323) [9]=> int(54382) [10]=> int(54707) [11]=> int(54731) }