Steve Slagle: Dedication

Panorama Records (www.steveslagle.com)
Steve Slagle as fl ss, Lawrence Fields p, Scott Colley b, Bill Stewart dr, Roman Diaz perc, Dave Stryker g. Insp. New York 1 september 2017.

Altsaxofonisten Steve Slagle har en bred meritlista och varit ytterst aktiv sedan 70-talet och kunnat höras med bland andra Carla Bley, Charlie Haden, Lionel Hampton, Mingus Dynasti men också haft en stark förankring i latinjazzen och arbetat med Ray Baretto och Machito. Slagle har gett ut ett drygt tiotal skivor i eget namn, där Monkplattan Slagle Plays Monk (Steeplechase 2000) är speciellt minnesvärd. Hans senaste utgåva Dedication består av till övervägande delen egna kompositioner som just är hyllningar till musiker och musik som influerat honom genom åren. Inledande Sun Song är tillägnad Sonny Rollins och är en stark upptempolåt, ljus och flödig med en latinsk annstrykning. Efterföljande Niner refererar till det smeknamn som basisten Steve Swallow gav Slagle då han spelade med Carla Bley. Triste Beleza (Beautiful Sadness) är en klassisk bossanova, där Lawrence Field gör ett intrikat pianosolo och Slagle spelar med ytterst lätt ansats. Major in Come är ett reptilsnabbt stycke, där Bill Stewart utmanas och triggas av Roman Diaz congas. Gitarristen David Stryker bidrar med en komposition, Corazon, där han intimt sufflerar Slagle känslofyllda balladspel. Skivan avslutas med Wayne Shorters Charcoal Blues, en låt som enligt Slagle återspeglar det som är den innersta kärnan i allt det han och gruppen spelar, bluesen. Här ges också basisten Scott Colley rejäla möjligheter att sträcka ut. Sammantaget en personlig och täckande sammanfattning av en lång karriär och en bra introduktion till en musiker som är väl värd mer uppmärksamhet.

Ulf Thelander