Terje Rypdal: Bleak House

Polydor
Terje Rypdal g, fl, vo; Jan Garbarek ts, fl, perc; Christian Reim org, p; Terje Venaas b; Jon Christensen dr; Tom Karlsen dr; 12-manna storband. Insp. Oslo, 7, 8, 22 oktober 1968.

Det här är Terje Rypdals debut i eget namn och hans första mer jazzorienterade skiva efter den psykedeliska rockgruppen Dream. En ganska tidstypisk skiva från en tid då gränsen mellan rock och jazz höll på att lösas upp. Det inledande spåret Dead Man’s Tale, där Rypdal också sjunger och spelar flöjt, för Reims orgelspel tankarna till Hansson & Karlsson. I Wes och Bleak House, backas det hela upp av storbandet i smakfulla arrangemang och musiken är betydligt mer jazzig med fullödigt och moget gitarrspel av Rypdal. Kul är också att höra en vildsint och spräckig Jan Garbarek på tenorsax. Den vackra titellåten, min favorit, bjuder verkligen på ett fantastiskt och gripande spel! I fri form-sviten Winter Serenade kommer den mer avantgardistiska och konstmusikaliska sidan av Rypdal fram.

Jag kan svårligen tänka mig en bättre och mer övertygande debut än denna. Några år senare började Rypdal att göra skivor för tyska ECM och resten är historia som man brukar säga.

Roger Bergner