Meny
Recenserad i OJ 3-12
TIM BERNE
Snakeoil
Simple city – Scanners – Spare parts – Yield – Not sure – Spectacle
ECM 2234/Naxos/tid 69 min
Tim Berne as, Oscar Noriega cl bcl, Matt Mitchell p, Ches Smith dr perc. Insp i New York januari 2011.
Betyg 4: ••••
Lika direkta och koncisa som låttitlarna – där allt material är skrivet av Berne – är gruppens arbetssätt. Man går direkt på uppgiften, som i sig kan variera, och skapar ett ramverk för de ofta rätt fria improviserandet vilket gör att det alltid finns ett sammanhang för både musiker och lyssnare att relatera till.
Och just precisheten och det uppfodrande tilltalet är det som gjort och gör Tim Berne intressant och profilerad i vilka sammanhang han än befinner sig i och de har varit många. Medmusikerna på denna platta, där inte minst klarinettisten Oscar Noriega mycket väl både matchar och utmanar Berne, har den komplementära förmåga som behövs för förankra och framhäva möjligheterna i materialet. I Scanners söker man igenom styckets grundligt och inventerar ramarna som Berne stakat ut, framförallt Noriegas klarinettspel rör sig fritt och otvunget fram och tillbaka.
I Spare parts fogar man samman till synes disparata delar till en helhet och här är det framförallt pianisten Matt Mitchell som agerar överbryggande. Ches Smith spelar med kraftfullt men rätt ofta med rytmisk regelbunden lätt som också den komprimerar och för samman.
Berne är både intensiv och furiös, stundtals fungerar han som murbräcka inför näste steg i kompositionerna, antingen det gäller att bryta loss från de melodiska markeringarna eller för att återföra de improvisatoriska utflykterna till mer ordnade spelformer.
Berne är verkligen en organisk musiker som skapar grogrunder för intressant och spännande tillväxt och Snakeoil ger flera exempel på detta.
Ulf Thelander
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här