Meny
Recenserad i OJ 5-11
TONBRUKET
Dig it to the end
Vinegar heart – Balloons – Decent life – Lilo – Lighthouse – Dig it to the end – Gripe – Grandma´s haze – Le Var – Trackpounder – Draisine song
ACT 9026-2/Naxos/tid 51 min
Dan Berglund b, Johan Lindström g, lap- & pedalsteel, Martin Hederos p, pumporg, keyb, violin, Andreas Werliin dr, pc.
Insp Atlantis studio Sthlm.
••••
Basisten Dan Berglunds projekt Tonbruket består av Berglund (tidigare e.s.t.), Martin Hederos (Soundtrack of our lives), Andreas Werliin (Wildbirds & Peacedrums, Fire!) och Johan Lindström (Per Texas Johansson m fl).
Deras musikaliska bakgrund är mycket olika, men gemensamt för dem alla är bredd, erfarenhet och kompetens, vilket tydligt hörs i musiken. Inspiration har hämtats från postjazz, postrock, proggrock, psykedelia, americana, klassisk musik och filmmusik. De breda referensramarna jag hör i Tonbrukets musik rymmer bl a det tyska krautrockbandet Can, tidiga Pink Floyd, Soft Machine samt klassiska kompositörer som Vladimir Cosma, Ravel och Debussy.
På uppföljaren till fjolårets Grammisbelönade debut Tonbruket gräver gruppen djupare och vidareutvecklar sina beprövade musikaliska spår. Den kollektiva identiteten som präglade debuten finns kvar, dock har dynamiken och det täta samspelet ytterligare intensifierats. Johan Lindström har bidragit med sex kompositioner, Martin Hederos med tre och bandledaren Dan Berglund själv med två.
Musiken är i ett slags odefinierbar, ständigt progressiv, energifylld rörelse, som är mycket tilltalande. Höjdpunkterna är det suggestiva, Cosma-doftande Lighthouse, Berglunds färgsprakande titelspår Dig it to the end och den närmare nio minuter långa Vinegar heart. När jag lyssnar till Dig it to the end får jag tydliga associationer till rörliga bilder; likheter kan dras till träblåsaren Nils Bergs grupp Cinemascopes nya projekt på skivan Popmotion (läs recension sid 63 i OJ nr 3 2011).
Tonbruket har på sina två första album skapat en inspirerad atmosfär och ett eget tonspråk och det ska bli intressant att följa gruppens fortsatta äventyr. Berglunds tidigare musikaliska liv i jazztrion med Esbjörn Svensson känns kusligt närvarande, men ändå väldigt långt borta.
Patrik Sandberg
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här