Sten Elmgart – prisad eldsjäl i Eskilstuna

bild på Sten ElmgartUppemot 80 timmars arbetsvecka kan det bli ibland för eldsjälen Sten Elmgart i Eskilstuna Jazzklubb. Men det är ett arbete som belönar sig: Eskilstuna är navet i den region som utsetts till Årets Jazzkommun 2008
– Jazz i Sörmland.

Eskilstuna Jazzklubb kan lägga ytterligare en pokal i prisskåpet. Eskilstuna är kanske navet i den region som blivit utsedd av Svenska Jazzriksförbundet til Årets Jazzkommun: Jazz i Sörmland. Det senare är en samarbetsorganisation för länets jazzklubbar.
Några lagstadgade 40 timmar i veckan handlar det inte om för Elmgart. Men så går han ju också på rent och skärt engagemang, naturligtvis utan någon betalning. Uppemot 80 timmars arbetsvecka råder ibland.
–Det är ju inte klokt, egentligen. Sen finns det ju alltid en risk att eldsjälar brinner upp, skrattar Elmgart, vars personnummer börjar på siffrorna 42.
Om man som Sten ska marknadsföra klubben, hålla i möten, göra alla bokningar och dessutom vara kom-fram-och-säj på flera av årets 40 – 50 arrangemang, så förstår man att det krävs något alldeles extra.

–Jag är en sliten gammal bankdirektör som blev avtalspensionerad för fem år sedan, säger han med en frenesi som för tankarna till allt annat än just ”sliten”.
–Det är en fördel att ha varit bankman för man är van vid att samtidigt vara med överallt.
Att han har en Malmöitisk bakgrund finns det inga tecken på i det Sörmländska idiom som formligen forsar ur hans mun.
–Det var alkoholen som förde mig till Eskilstuna, berättar han. Pappa blev nämligen chef på stadens Systembolag 1954.

 

När sten var tonåring dansades det till jazz i Eskilstuna Folkets Park. Dansbanden hade ledare som Basie, Quincy Jones, Ferguson…
Musiken grep tag i grabben och har inte släppt greppet.
–Mitt hjärta är nog i hardbopen och Miles Davis.
I stan huserar också Memento, en förening som arrangerar musik i frontlinjen.
–Vi har delat upp verksamheten och jag har bjudit in dem att samarbeta med oss. Tillsammans med dem har vi bland annat arrangerat en Peter Brötzmann-konsert, säger Sten.
Ordförande Stefan Wistrand i Memento har också prisats med stipendiet till Börje Fredrikssons Minne, instiftat av ABF och EJK.
Klubben har skapat ett nätverk med kontaktpersoner på alla de fyra musikskolor som finns i staden för att fånga upp de yngsta. Ett omfattande ungdomsarbete med clinics och 6 jam-kvällar varje år i samarbete med Kommunala Musikskolan är några exempel på detta.

Vi går ner till contrast, spellokalen alldeles i närheten av det trista kontoret. Hawk on Flight har soundcheckat och sitter i logen medan ett sextiotal Eskilstunabor radar upp sig vid borden i salongen. Här dricks det te, kaffe, läsk eller lättöl. Damerna sköter kaféet och herrarna säljer biljetter. Sten kliver in på scenen och gör en återhållen introduktion av bandet.
Klubben omsätter 1,3 miljoner om året och är nummer fem på kulturrådets lista över klubbar, mätt i kulturbidragets storlek. Bara Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå får mer. Detta i en stad som är landets 15:e i storlek. Med en årlig publik på cirka 6 000 personer och 900 medlemmar, kan nog Eskilstuna känna sig värdig att vara del i Årets Jazzkommun som alltså är hela Sörmland.
Sten är ansiktet utåt, men han understryker att ryggraden i verksamheten är en engagerad personal på närmare 40 personer.
Så stadens store jazzson Börje Fredriksson kan känna sig nöjd, var han nu befinner sig.