SVEN-ÅKE JOHANSSON/LARS GREVE/AUGUST ROSENBAUM All romantic

SVEN-AKEJOHANSSON
Recenserad i OJ 2/13

 

SVEN-ÅKE JOHANSSON/LARS GREVE/AUGUST ROSENBAUM
All romantic

1 – 3 – 6 – 4 – 5 – 2 – 7

Hiatus 005 //tid 40:06 min.
Sven-Åke Johansson perc, August Rosenbaum p, Lars Greve ts, cl.
Insp 21 april 2012 i Berlin.

Betyg 4: ••••

Här finns ingen melodisk substans, ingen harmonisk utveckling, ingen tonalitet, ingen självklar puls – bara ”ljud”. Tre frijazzmusiker: två unga danskar och en svensk veteran med säte i Berlin – samlas i studion och har stillheten som utgångspunkt.

Stillheten eller, om man vill, pausen bildar en tydlig yttre ram runt de här sju förloppen som är utan titlar och – om man ska döma efter de spartanska upplysningarna på omslaget – bara kan slippa från beteckningen ”total improvisationsmusik” genom att ordningsföljden ändrades när de redigerades. Samlat utgör de ovanpå denna horisontala stillhet bara ett ganska tunt lager ljud så diffust och poröst som en hägring över en ökenhorisont.

I sina yttringar arbetar de tre musikerna i dynamikområdets nedersta kvartil. Lars Greve använder ofta bara luftströmmen genom sina instrument som ljudkälla, utan att klangstycket är resonant eller så spelar han enbart på sina munstycken. Rosenbaum lägger dystra arpeggion i basen och låter många av sina insatser med högerhanden vara entoniga och kyliga. Johansson briljerar med sitt neddämpade virtuosa, rasslande och prasslande samt några enstaka kraftigare slagserier.

Det hela är ett konceptuellt projekt utfört till precision. Man kan sakna att det inte är någon stor intellektuell utmaning i detta vibrerande landskap, som denne recensent uppfattar som mer oroande än titeln på cd:n. Men jag kan inte låta bli att beundra den blandning av disciplin och idérikedom som leder fram till denna musik. New age-människor kan möjligen kliva på jazztåget här. Själv lyssnar jag fascinerad, men hade hellre hört de tre musikerna i musik som de hade kunnat ge både puls och energi.

Peter H Larsen