Vivian Buczek hyllade Ella Fitzgerald med den äran

[Best_Wordpress_Gallery id=”29″ gal_title=”Ella Lives”]

(Klicka någonstans på bilden ovan för att starta bildspelet.)

Vivian Buczek & Martin Sjöstedt Trio: Dear Ella – 100 år
Palladium, Malmö, 25 april 2017.

Musik i Syd visar verkligen fingertoppskänsla genom att bjuda in just Vivian Buczek till Palladium att fira hennes husgud Ella Fitzgeralds 100-års dag (exakt samma dag). Givetvis är det tillsammans med Martin Sjöstedt Trio och gräddan av spelglada Malmömusiker. Och inte nog med det: Ingen mindre än den engelska sångerskan Claire Martin är ”guest star”. Här skall firas med glädje, sång, pukor, trumpeter och jazz av bästa märke!

Mitt första intryck av Buczek när jag hörde henne 2003 var att hon säkert har lyssnat mycket på Ella och verkligen tagit fasta på det här med scatsång. Buczek fick Ella in Berlin av sin pappa, som var jazzbasist, och blev därmed jazzfräst.

Ett skivsläpp är det också dagen till ära. I foajén är det trängsel vid signering av Vivian Buczek: Ella Lives på Prophone (recenserad av Stig Linderoth i senaste OJ).

Denna kväll lever Buczek upp till det delikata uppdraget med all heder och ger järnet. Vi får av henne färgstarka berättelser om Ella Fitzgeralds liv mellan låtarna och det märks tydligt att Buczek har skaffat sig en allt mer proffsig scenvana. Konserten blir en aptitligt blandad mosaik ur Ella Fitzgeralds songbooks med nya arrangemang av mestadels Martin Sjöstedt. Under hela konserten får vi njuta av ett bildspel med en hel del unika bilder från Ellas karriär. Det svänger lustfyllt när Buczek levererar Lady be Good tillsammans med Martin Sjöstedts Trio, Karl-Martin Almqvist (tenorsax) och Mårten Lundgren (trumpet). I Prelude to a Kiss utökas sättningen med Ola Åkerman (trombon) och Fredrik Kronkvist (altsax). Den rutinerade sångerskan Claire Martin smälter fint in i gänget och levererar bland annat smultronen Mack the Knife och A-tisket A-tasket. Vi får en känslosam Can’t we be Friends? med sång av Buczek, Martin och Mårten Lundgren. Timmarna går fort och kvällen börjar bli sen. Buczek slår sig ner på en pall för att med trion knyta ihop säcken med stämningsfulla Misty. Utmärkande för den lyckade konserten är smakfullt växelspel mellan trion, Malmömusikanterna och vokalisterna.

Med Things Ain’t What They Used To Be ringande i öronen en bra stund efteråt känner jag mig fylld av het jazz. Malmöborna gläds säkert att ha en så fin jazzsångerska, för kvällen uppvaktad av ett gäng coola jazzkatter. Tack Musik i Skåne för ännu en höjdarkonsert!

Lasse Seger