Women in jazz

Recension från OJ # 4 – 2008

 Kvinnlig pionjärer i jazzen glöms ofta bort och erkänns sällan som en vital del av jazzens utveckling. Ungefär så lyder mottot för den här antologin på temat Kvinnor i Jazzen, utgiven av en italiensk stiftelse, med organisationen Donne en Musica som pådrivare.

Antologin berättar om kvinnliga jazzmusiker från USA förstås, men även Tyskland, Holland, Spanien, England och självklart Italien, där boken producerats.

Det svenska nätverket IMPRA ombads leverera bidraget om svenska kvinnliga jazzmusiker. Och där blev det IMPRA-medlemmen och för svenska öron välbekante trumpetaren Emil Strandberg som fick uppdraget att bidra med texten. Strandberg fick tillgång till OJ:s arkiv och levererade så småningom ett tiosidigt, mycket läsvärt bidrag om svenska kvinnor i jazzen. Han tar förstås upp de självklara namnen, som Alice Babs, Sonya Hedenbratt och Monica Z. I kapitlet finns också instrumentalister som Merit Hemmingsson och Monica Dominique, för att nämna några få av alla som passerar revy, tidsmässigt ända fram till Maggi Olin, Martina Almgren, Lindha Kallerdahl och Nina de Heney, alla välkända för OJ-läsare.

Strandberg konstaterar att musiklivet i Sverige på intet sätt är jämställt. Men ojämlikhetens maskineri verkar i hela samhället och de fortplantar sig till den lilla del av samhället som jazzen utgör. Strandberg menar att jazzen i högre grad måste öppna sig för den halva delen av befolkningen som är kvinnor.

Women in Jazz
(Donne en Jazz)

Fondazione Adkins
ChitiEditore Colombo, Rom, 2007. 248 sid

www.donneinmusica.org