Lina Nyberg Band bjöd på en fin kväll

Lina Nyberg Band
Teaterstudio Lederman, Stockholm Jazz Festival, 14 oktober 2016.

Vilken fin grupp Lina Nyberg leder och vad fint hon själv sjunger. Mycket av det hon framförde denna kväll handlade om fåglar. En brasiliansk sång om sparvar inledde där Lina sjöng med användande sig av det portugisiska språket. En dragning åt det sätt som Elis Regina så väl behärskade en gång i tiden. Men som Lina Nyberg framför idag på ett inte mindre intressant sätt. Dessutom sjöng hon A Nightingale Sang in Berkeley Square, No Moon At All, Where Flamingos Fly och en rad andra intressanta tonskapelser. De flesta hämtade ur den egna fataburen. Lina Nyberg har en mycket fin dramatik i det sångliga utförandet. Dessutom finns där även en mycket spännande scennärvaro som attraherar lyssnarna. Under de år som hon producerat skivor och framträtt med olika konstellationer har hon utvecklats i både tonträff och bredd. Hon sjunger som få andra. Tar sig från ett nästan ljudlöst röstläge till ett rejält kraftigt stämbandsuttag. Men så har hon dessutom en riktigt fin grupp medspelare. Tydligast där är Cecilia Persson med sitt skickligt framförda pianospel. Önskar en skiva från henne med endast bas och försiktigt slagverk i bakgrunden. Så att man kan få höra henne fullt ut så att säga. I övrigt adderas spänstigt strängaspel från David Stackenäs gitarr. Måttligt förstärkta ljudslingor men med varierande toner ibland i glissandoformer. En i hög grad skicklig gitarrist. Josef Kallerdahl har under det senaste decenniet utvecklat sitt basspel på ett förtjänstfullt sätt. Något som märkts i de olika konstellationer han medverkat i. Och inte minst då i Lina Nybergs band. Han har en kraftfull attack på strängarna och är med på de utflykter som företas i övrigt. Peter Danemo är en trummande tillgång var han en medverkar. Och i det här bandet kommer han verkligen till sin rätt med det fantasifulla spel som är hans eget.

Leif Wigh