Trinity: Nuages

Do Music Records (Border)
Karl Olandersson tp, Andreas Hellkvist Hammond B3, Ali Djeridi dr. Insp. Stockholm, april 2018.

Efter tretton år som grupp ger Trinity ut sin fjärde skiva, vilken rymmer en blandning av standardlåtar och egna kompositioner. Inleder gör tretaktaren Moon River, som blir till en stilla vals, och underbara balladen Skylark får tiden att stanna. Låtarna rymmer trumpetspel så känslosamt att det gör ont och B3:ans svala ljudmattor omfamnar melodierna medan vispkompet skapar kontinuitet. Django Reinhardts vackra men något vemodigt klingande Nuages (moln på svenska) har fått ge namn åt hela skivan. Först ut att sola är Andreas Hellkvist och visst är det något speciellt med soundet hos en Hammond B3. Det är djupt och fylligt men med ett uttalat bett, och så ”kluckar” det så inbjudande vid anslaget. Karl Olandersson tar över och trumpeten klingar rent och homogent över hela registret. Smakfulla löpningar kompletteras med glissandon, tonböjningar och halvkvävda toner. Spelstilen är personlig men med tunga kopplingar bakåt. Fram skymtar en Miles Davis och en Lee Morgan som båda vill ha ett ord med i laget.

I klassikern On the Sunny Side of the Street körs B3:an på ”full organ” och blir till ett rytande lejon. Hellkvists Eel Annod (Donna Lee baklänges) liksom Djeridis Whistlin’ Driver är båda snabba låtar som bjuder på lysande solon i högt tempo och fin timing mellan orgelbasen och trummorna. Olanderssons Baby Blues genererar tungt sväng med markerad två-fyra, som doftar Art Blakey lång väg. Ted Gärdestads Himlen är oskyldigt blå är skivans sista spår. Bara lyssna och njut!

Leif Linnskog

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.