Nilheim, Karl ”Calle Nilo” – violinist, kapellmästare

(18 januari 1909 – 19 mars 1983)

Karl Nilheim föddes i Stockholm som Karl Nilsson, men mest känd var han under artistnamnet ”Calle Nilo”. Han var själv inte någon jazzmusiker, men av och till ledde han, och spelade med, orkestrar som innehöll flera av den första generationens svenska jazzmusiker.

Han utbildade sig vid Musikaliska Akademien 1927-29, ingick i Karl Gerhards revyorkester 1931-36 och spelade även med bland andra Hanns Bingangs orkester 1934-35. 1936 kom han till Håkan von Eichwalds orkester och 1941 anställdes han i Sune Waldimirs radiodansorkester. Den orkestern omvandlades efter några år till Radions Underhållningsorkester, senare enbart Radioorkestern och slutligen 1967, Sveriges Radios Symfoniorkester med Celibidache som chefsdirigent.

Nilheim stannade vid radion till sin pensionering 1974. Men vid sidan av radion hade han under alla år många andra engagemang och svarade bland annat en tid för musiken på Hotel Carlton. Han spelade även i andra mindre ensembler, som Nils Södermans kvintett och Gunnar Hahns spelmanskvartett och ledde flera somrar en egen orkester på Solliden. Särskilt under femtio- och sextiotalen, var han dessutom flitigt anlitad som studiomusiker vid film- och grammofoninspelningar.

Under många år ledde han också tillfälligt sammansatta orkestrar vid officiella arrangemang i Stockholms stadshus och kallades till slut ”Stadshusets egen kapellmästare”. Framför allt blev han känd genom sina årliga spelningar vid Nobelfesten. Totalt blev det 36 sådana; den sista 1982, bara några månader innan han avled.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.