Flodqvist, Putte – trumpetare och orkesterledare

(19 april 1914 – 14 mars 2002)

Karl Gunnar Flodqvist, som han egentligen hette, var född i Stockholm. Han tog tidigt pianolektioner och började som 18-åring studera trumpet för Thore Ehrling. I början på 1930-talet tog han sina första steg som musiker, på Ringens Kafé på Söder i Stockholm, tillsammans med andra ungdomar som trombonisten George Vernon och saxofonisten Curt Blomquist och pianisten Crazy Carlsson (egentligen Lennart Fors).

Våren 1933 fick han jobb med Sune Östlings orkester som på våren spelade i Enköpings folkpark och året därpå ingick han i trumslagaren Charles Rickards orkester. 1935 var han med i Macce Bergs orkester på Hästskobaren i Stockholm, Sommaren 1936 spelade han med Bob Larny (Harald Lundquist) på en utställning i Ystad och året därpå var han med honom på Skansens dansbana i Stockholm.

1940 hördes han med Miff Görling som ”solist med en kraftig, eggande stil och stor fantasi” enligt OJ, när han presenterades i serien Svenskt Stjärnalbum.

Därefter spelade han med flera olika orkestrar innan han i slutet av femtiotalet startade ett eget storband som spelade på Berns Salonger och blev något av en nystart för storbandsmusiken i Sverige. Så småningom omvandlades bandet till veteranorkestern Storbanditerna, där många av de musiker som varit verksamma i Stockholms dansorkestrar på trettio- och fyrtiotalen medverkade.

Från sextiotalet ledde Flodqvist sitt Pocket Band, en oktett som höll swingmusikens fana högt.

Artiklar:

Svenskt Stjärnalbum, OJ 1/1943