In memoriam: Fredrik Norén (1941-2016)

Illustration: Martin Ehrling
Illustration: Martin Ehrling

Det kom knappast som en överraskning, men vållade djup förstämning – budet att Fredrik Norén gick ur tiden den 16 maj.
Under 60- och 70-talet utgjorde Fredrik ofta en vital tredjedel av de rytmsektioner som fick gästande amerikanska storheter som Dexter Gordon, Ben Webster och Art Farmer att trivas. Fredrik blev då ett led i en muntlig tradition, och han tillägnande sig en musikalisk förståelse som han i sin tur vidarebefordrade när institutionen Fredrik Norén Band föddes 1978.
Som medlem i FNB, blev man invigd i en speciell gemenskap. Varje upplaga var speciell – ”den bästa hittills!” – och alla medlemmar gavs rejält med utrymme att prägla profilen. Många erfarenheter var också gemensamma, och vi alumner återkommer regelbundet till den ymniga flora av ”stories” som skapats kring bandet och dess envisa men hjärtliga kapellmästare.
Väldigt många av våra i dag mest tongivande svenska jazzmusiker klev i och med sin medverkan i FNB ut i offentligheten, men för Fredrik handlade det aldrig om att som självändamål ”lansera” nya namn. Han var verkligen genuint intresserad av nya strömningar och musiker som kunde tillföra liv och nya dimensioner till bandets profil.
För många av de förvisso redan välutbildade medlemmarna blev tiden med FNB en slags fördjupning, ett fält för tillägnande av väldigt speciella kunskaper, utan att det någonsin var Fredriks avsikt att han skulle framstå som en vägledare.
De ständiga referenserna till Art Blakey blev besvärande om än begripliga.
Vi fick åka med på långa turnéer som tidvis förde oss till platser där det ytterst sällan spelades jazzmusik, och vi fick på nära håll se hur det gick till bakom många kulisser.
”Vad gör du?” och ”Vad händer?” löd standardöppningarna på de många, ofta sena telefonsamtal som blev en del av kommunikationsrutinen, och jag kommer alltid att kunna återkalla hans lätt manande röst.
Det blev många samtal även efter min tid i FNB. Fredrik undrade ofta om det till exempel fanns ”någon ny bra basist på ackis”, men det blev också långa diskussioner om alla nya projektidéer han ständigt gick och ruvade på.
1992 startade Fredrik skivbolaget Mirrors, för att med större regelbundenhet kunna dokumentera framför allt det egna bandets utveckling, men han gav även ut uppskattade produktioner med sina forna kapellmästare Lars Gullin och Lars Färnlöfs sköna musik.
På Fredriks initiativ bildades 1993 gruppen Sister Majs Blouse, där Bobo Stenson, Palle Danielsson och undertecknad tog sig an Börje Fredrikssons sällsamma kompositioner. Tre skivor blev det och för den första av dessa fick en stolt skivbolagsdirektör ta emot 1993 års Grammis för bästa svenska jazzproduktion.
De sista åren förmörkades av sjukdom. Ett första slaganfall 2010 följdes av fler, och det blev efter hand uppenbart att Fredrik spelat sin sista konsert.
Att de sista åren blev svåra för Fredrik, kan i hög grad härledas till fundamentala och upprörande brister i vårt välfärdssystem – att många åldrande kulturarbetare lever under ovärdiga förhållanden är en omständighet som måste bli föremål för kraftfulla insatser.
Fredriks trumspel präglades inte i första hand av elegans, men det fanns en intensiv vilja och en enastående förmåga att läsa av och följa förlopp.
Han var en hängiven och lyhörd medspelare som ledde sina medmusiker mot avgörande insikter kring vad som verkligen var väsentligt i musicerandet.
Han hade inget tålamod med det halvhjärtade.
Fredrik var verkligen i sitt element tillsammans med familjen, och såväl hustrun Helena som barnen Malin, Elvira och Johan finns förevigade i form av kärleksfulla kompositioner. Fredrik med familjen i sommarhuset på Utö blev själva definitionen av välbefinnande.
Den bördighet som utmärkt den svenska jazzen de senaste 30 åren skulle aldrig varit lika påtaglig utan Fredriks insatser. Vi är många som präglats av Fredriks musikaliska värld, och vi kommer att se till att de insikter vi fick göra fortplantas och att Fredriks arv lever vidare.
Han gjorde stor skillnad, och vi saknar honom mycket.
Joakim Milder

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.