Thomas Backman, Umeå Jazzfestival, Äpplet, Folkets Hus, 24 oktober 2025
Som träblåsare och kompositör är Thomas Backman i ständig kreativ rörelse. På det album som gavs ut tidigare i år, Nothing, demonstrerade han att cellotryfferad kammarmusik, knastrig electronica och frisinnad jazz mycket väl kan inrymmas i en och samma repertoar.
Fredagskonserten i Äpplet förstärker denna känsla av obunden nyfikenhet i takt och ton. Backmans furiösa blåsattacker är förvisso igenkännliga, men tydligt är också att de övriga musikerna ges gott om plats att glänsa.
Cecilia Linné är exempelvis ständigt betydelsebärande och stilgivande, på både cello och – i kortare, men minnesvärda sjok – pumpande (närmast krautrockig) elbas. Josefine Lindstrand bjuder i vanlig ordning på solid och nyanserad sång- och fraseringskonst, som inte fastnar i slitna manér.
Och de tvära kasten, den stora anhopningen av infall, löper på genom hela framförandet.
Håller då detta spretiga bygge ihop? Jo, för det mesta. Visserligen är den brusiga electro-version av standardlåten I’ve got you under my skin aningen styltig, och vissa av de atonala utbrotten känns påklistrade – men i gengäld finns ett sällsamt driv, en framåtriktad puls i samspelet.
Och när Thomas Backman plockar fram basklarinetten och ger sig själv fria händer att sväva ut är det lätt att ryckas med av entusiasmen.
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här
