DELIRIUM Green side up / SIMON TOLDAM ORKESTER Stork / SPRING Slides / THE WHITE NOTHING About time

DeliriumGreenSideUp

Recenserade i OJ 4-11

DELIRIUM
Green side up

Dithers for Schwitters – Sunspots – The blues in yellow room – The coda of Ornette Coleman’s Blues Connotation and other sources of inspiration – Sudden happiness – Brederode Bolero – Green side up – The geography of breakfeast – Clustrophy – Confessions of a congressman – North American territory suite

ILK 172 CD/ilkmusic.com/56 min.

Kasper Tranberg co tp, Mikko Innanen as bars ss, Jonas Westergaard b, Stefan Pasborg dr.
Insp i Köpenhamn 2010.

Stork

SIMON TOLDAM ORKESTER
Stork

Y – X – Plumr – Blok – Flip – Rift – TV-up – Pitata – Hymne

ILK 175 CD/ilkmusic.com/tid 54 min.

Jimmy Nyborg tp, Maria Bertel tb, Sture Ericsson as bcl, Simon Toldam p, Nils Davidsen b, Peter Bruun dr.
Insp i Köpenhamn 2010.

SpringSlides

SPRING
Slides

NeoN – SlidesTwoSpots – 3 zenbuddhistiske melodier – Ningbo – Nothing so beautiful as spring

ILK 171 CD/ilkmusic.com/tid45 min.

Anders Banke as cl bcl, Torben Snekkestad ts ss violimba, Jonas Westergaard b, Peter Bruun dr.
Insp i Danmark 2–3 maj 2010.

TheWhiteNothing

THE WHITE NOTHING
About time

Opena – Slowmoods 1 – Patiently, patiently – For horns – SDFEC – Sound of Anapana – Delirium – Dark star – Slowmoods 2 – Nancar – Little boy

ILK 174 CD/ilkmusic.com/tid 52 min.

Emil Jensen tp, Morten Jessen tb, Jeppe Höjgaard as cl, Lars Greve ts bars cl, Anders Filipsen p vo, Aino Juutilainen cello, Jesper Thorn b, Björn Heeböl dr,
Elena Setién Yeregui vo.

Insp i Köpenhamn 1–3 juni 2010.
••••

Det danska skivbolaget och musikerkollektivet ILK presenterar här fyra mycket intressanta album som givits ut nästan samtidigt under senvåren. ILKs label manager Eva Frost tycker i en pressrelease att skivorna ”hänger ihop” och därför recenseras de också tillsammans. Starkt släktskap finns definitivt mellan åtminstone tre av fyra album genom att de balanserar på gränsen mellan nutida komponerad musik och improvisation. Plattan med kvartetten Delirium för mer tankarna till Ornette Coleman och tidig amerikansk free form-jazz och faller därför något vid sidan av de övriga tre.

Delirium har funnits i hela tolv år och har tidigare givit ut två album. Detta tredje spelades in efter turnéer både i Europa och USA, vilket hörs i det fina samspelet och de intressanta kompositionerna. Finländaren Mikko Innanen har varit flitigast vad gäller komponerandet och bidrar bland annat med ett fint bluestema, The blues in yellow room och ett roligt collage av teman från olika håll, lite Blues Connotation (Ornette Coleman) blandas med vad som låter som ett funktema och några fria utbrott.

Tranberg bidrar bland annat med albumets titelmelodi, som har undertiteln The geography of breakfast. Annars kunde det vara ett lån från fotbollstränaren Bob Lindemans instruktion till vaktmästaren som rullar ut remsor av gräsmatta! (”Gröna sidan upp!”)
Tranberg och Innanen är båda mycket hörvärda solister som hämtar kraft från det pådrivande kompet där Pasborg ofta spelar tungt och bullrigt, men också kan växla till mer stillsamma kommentarer. Lysande album!

Detsamma gäller för cd:n med Simon Toldam orkester eller Stork som förkortningen lyder. Här finns ett mera tydligt drag av komposition och genomarrad musik. Dock med många öppna sektioner och möjligheter till fria utspel. Inledande spåren Y och X innehåller först ett kort, dovt och vackert tema som spelas av hela ensemblen.

X inleds på samma strama sätt för att leda över i fritt pianospel från Toldam och dramatiskt solo på altsax från Sture Ericsson och sedan ett kollektivt parti. Mycket bra och musiken fortsätter genom hela albumet med en mörk grundton och fina soloinsatser. Trumpetaren Jimmy Nyborg har jag inte hört förut och han är ett klart utropstecken. Tillsammans med Toldam som komponerat all musik och dessutom är en mycket intressant pianist.

Med pianisten Anders Filipsen och gruppen The white nothing rör vi oss sakta mot det alltmer komponerade. Långsam och bitvis lite skrämmande musik där titlar som Slowmoods och Patiently, patiently väl beskriver den dröjande stämning som utvecklas i musiken. Vackert med en isande underton av ångest. Ett tema utvecklas sakta och i bakgrunden skapar några av blåsarna ljud och spridda toner ur sina instrument. For horns är ytterligare ett vackert tema, med fin sånginsats av Elena Setién Yeregui och sparsmakat pianospel från Filipsen. De renodlade soloinsatserna i denna musik är få och om Toldam och Stork lutar mer åt jazz och improvisation, så är Filipsens musik mer nutida konstmusik än jazz. Som vanligt känns dock dessa etiketter tämligen ointressanta, för genomgående är detta spännande musik, dock ej alldeles lättlyssnad!

Så till slut kvartetten Spring som gått hela vägen så att säga och bjudit in fem danska kompositörer av nutida musik, för att få kompositioner och idéer. Jexper Holmen, Svend Hvidtfeldt Nielsen/Simon Christensen, Jeppe Just Christensen och Peter Bruun. Den senare kompositören Bruun, inte trumslagaren. Alla bidrar med varsitt musikstycke utom Jexper Holmen som har med två nummer. Båda mycket glesa med upprepade fraser från flera flöjter i NeoN och mest spröda klanger från cymbaler och klarinett i 3 zenbuddhistiska melodier.

Mycket lågmäld och skör musik, som skapar en klaustrofobisk känsla i sin metodiska långsamhet. Hvidtfeldt Nielsen/Simon Christensen har gemensamt bidragit med ett tema som mer lämpar sig för ett improvisativt angreppssätt.

Ningbo från Jeppe Just Christensen är ett upprepat tema som sakta lufsar fram med morrande ljud från saxofonisterna. Intressant! Peter Bruuns avslutande bidrag ger också visst utrymme för improvisation, men tar tyvärr slut väldigt fort. Mycket spännande musik där Springs medlemmar får hålla tillbaka sitt jazzkunnande vilket skapar en intressant ”tryck-kokareffekt”.

Sammantaget är detta fyra album som ligger i framkant av nutida musik. En blandning från olika musikaliska utgångspunkter som skapar vital och framåtsyftande musik.

Och återigen har skivbolaget ILK varit där och möjliggjort att vi kan höra allt detta intressanta. Även om jag sannolikt sagt det förut, så tål det att upprepas – ett besök på deras hemsida rekommenderas! (www.ilkmusic.com).

Jan Strand