Strid i varm konsert

Roundhouse Centre utgör en av Coastal Jazz’ 40 scener, där den mera gränsprängande musiken spelas. Egentligen är konsertlokalen en del av ett Community Center, där ungar tränar korgboll i ett rum, judo i ett annat och där medelålders par går på salsakurs bakom glasväggar. Centret är inrymt i en nedlagd industrilokal där lok och tågvagnar reparerats.

Loket i Gruppen Léandre/Houle/Strid är den makalösa basisten Joelle Lénadre. Hon flyger till synes lekande lätt över basens alla ytor med ett anslag som påminner om en klassisk konsertbasist.

Projektet är initierat av festivalen och den improviserande trion kanske man aldrig mer får höra. I så fall är det synd, för musiken är så tät och humoristisk att den hundrahövdade publiken liksom skrattar till vid låtarnas avslut, innan applåderna bryter lös.

Trion presenterar en varm och innerlig musik. Ibland kan musiken genren bli lite kyligt intellektuell och inåtvänd, men så icke med denna trio. Humor, kärlek och värme.

Det här är fri improviserad musik, ganska lågmäld, men i gengäld full av finesser. Raymond Strid är en fenomenal lyssnare och improvisatör. Vilket uppfattning om ljud!  Han hittar ljud överallt, till och med genom att slå i luften (vilket han brukar göra) och i den inte utförda ansatsen. Han spelar med tygtrasor och träslevar och den som verkligen lyssnar får en upplevelse av en förtätad musik, så innehållsrik att den skulle kräva en hel flora för att beskrivas. Klarinettisten Houle (den enskilde musiker som medverkar på flest konserter under Coastal Jazz), verkar mera vara den som kommenterar de övriga. Det är Strid och Léandre som driver handlingen framåt.

Det här är definitivt världsklass. En av festivalens höjdpunkter inom den innovativa genren.

Trion har spelat fem – sex gånger tidigare och ger ut en skiva på Aalyer Records inom kort.

Roundhouse Performance Centre, Vancouver

Joelle Léandre b, Francois Houle cl. Raymond Strid dr. 
Roundhouse,  26 juni 2009