Bohuslän Big Band, Stora Teatern i Göteborg 21 mars, 2025
Bohuslän Big Band vilar sannerligen inte på lagrarna. Heltidsanställda kollektivet med världsrykte utvecklar ständigt nya projekt. Bara i fjol kunde undertecknad höra dem live i Jazz on film med GSO under ledning av Vince Mendoza, i verk skrivna och dirigerade av Ann-Sofi Söderqvist, en tribut till ”hundraåringen” Max Roach, i återkommande Up & Coming – Jazz Talents, firande av Nationaldagen på hemmaplan i Mölndal samt ett storstilat 125-årsjubileum på YSJF med tre av våra allra förnämsta sångsolister. Vad beträffar skivutgivningar så resulterade deras samarbete med Danilo Perez i albumet Lumen (Prophone) samt en omfattande turné i Panama under Perez festival tidigare i år. Senaste satsningen handlade om att uppmärksamma våra pionjärer vad gäller storbandsmusik.
Ett välfyllt Storan en gemytlig fredagskväll fick i två set höra ett inspirerat BBB, vars initierade presentatör var orkesterns Jan Eliasson i trumpetsektionen. Förhoppningar om stor spännvidd infriades. Från tidstypiskt slätkammat, tämligen daterat sound i form av Tore Ehrling till äventyrliga alster av Bengt Hallberg och Mikael Råberg. Ingen uppsatt regel utan lämpliga undantag. Syftar på att Sverige-bekantingen Quincy Jones förekom ett par gånger, vilket utgjorde förväntade höjdpunkter.
På pianopallen satt till publikens förtjusning Tommy Kotter. Patrik Putte Jansson glänste på trumpet i ett par kortare solon medan vikaren på bastrombon hette Sverker Moberg. Bland träblåsarna var rutinerade Björn Cedergren aktiv. Som många gånger senaste åren spelade Olli Rantala kontrabas och som så ofta fyllde Robin Rydqvist en vakans hos trumpetarna. Bortsett från två musiker ordinarie besättning. Akustiken höll sedvanligt synnerligen hög nivå.
Före paus spelas kompositioner eller arr av bland andra Gösta Theselius, Gunnar Svensson, Erik Norström, Monica Dominique och Mikael Råberg. Blev boppigt högtryck genom Norström och ljuvt romantiskt i Tillägnan (M. Dominique). I smaskiga Holmsund Blues (M. Råberg) flödade synkoper i ett oemotståndligt fyrverkeri och Bengt Hallbergs variant på Fjäriln vingad är ett mästerverk jag senaste åren hört med Göteborg Jazz Orchestra. Av solister måste särskilt Joakim Rolandsson och Robin Rydkvist på flygelhorn framhållas. I klassiska komposition Midnight Sun Never Sets av en ung Qiuncy Jones har Rolandsson huvudrollen och feature i balladen Tillägnan levereras subtilt finstämt på flygelhorn av Rydkvist.
I ett lysande andra set lanseras mer musik av Gösta Theselius. Vidare hörs spänstig repertoar signerad Harry Arnold, Kurbits av Nils Lindberg, uppsluppet sväng genom Bohus Bataljon (B-A Wallin) från Malte Johnson och därtill Gugge Hedrenius. Den sist nämndes sound fick definitivt igång road publik.
Lät medryckande ösigt och lyriskt återhållsamt om vartannat, i en sofistikerad hyllning till vår tradition av stilbildande kompositioner/ arrangemang skrivna för storband. Kan intyga att BBB fortfarande är hungriga, ständigt bevisar sin spetskompetens. Eliasson lät meddela att på jazzfestivalen i Ystad kommer de hedra Quincy Jones jazziga gärning.
Som prenumerant på tidningen JAZZ kan du här logga in och läsa låsta artiklar och alla tidigare nummer.
Inte prenumerant ännu? Prenumerera här
